top of page
Thinking Man on Couch

IDENTIFIERA
VÅLD

Turvakodin palvelut

Vad är våld i nära relationer?

Turvakotiin lähteminen

Våld i nära relationer

Våld där utövare och offer är, eller har varit i en nära relation till varandra. Våld i nära relationer kan rikta sig mot en persons nuvarande eller tidigare partner, barn, nära släkting eller någon annan närstående.

Våld i hemmet

Våld i nära relationer mot en medlem i samma familj. I samband med våld i hemmet mot en familjemedlem, utsätts alltid alla familjemedlemmar för våldet och dess följder.

Våld i parrelationen

Våld i en nära relation mot en partner eller nuvarande/tidigare make eller maka.

Våld under sällskapande

Våld i parrelationen som förekommer i relationer mellan unga. Våld under sällskapande har en annan karaktär än våld i en parrelation mellan vuxna, fast de delar på vissa drag. En särskild skillnad är att ungas emotionella och kognitiva färdigheter ännu inte är fullt utvecklade. Unga uppfattar nödvändigtvis inte vad som är önskvärt och tillåtet i ett förhållande eftersom de ännu inte har samma färdigheter i sociala relationer som vuxna.

Former av våld

Turvakodin tilat

Fysiskt våld

Fysisk misshandel är exempelvis att knuffa, riva i håret, strypa, sparka och slå. Om det fysiska våldet lämnar spår, kan det enklast identifieras. Det kan förorsaka krosskador och frakturer samt i värsta fall leda till döden. Det är ändå viktigt att komma ihåg att det fysiska våldet inte alltid lämnar spår.

Psykiskt våld

Psykiskt våld är exempelvis att underkuva en närstående, att skälla och kalla en person för något. Det psykiska våldet kan vara att offentligt eller inom fyra väggar förlöjliga någon. Psykiskt våld är också att socialt isolera en person från exempelvis sina vänner och släktingar, att ekonomiskt underkuva någon, att kontrollera någons yttrande av åsikter eller dess klädsel, att förhindra någon från att fritt gå ut, att psykiskt underkuva i sexuellt avseende eller genom att hota med fysiskt våld. I fysiskt våld ingår alltid också psykiskt våld. 

Sexuellt våld

Kännetecknet för sexuellt våld är att den som använder våld inte respekterar en annans fysiska och sexuella självbestämmanderätt. Gränsen för rått våld överskrids i allmänhet när den part som utsätts för våld upplever att han eller hon inte längre har kontroll över situationen. Sexuellt våld är exempelvis våldtäkt, tvingande och påtryckning till sex, tvingande till sexuellt förnedrande gärningar, fotografering utan tillstånd, sexuellt utnyttjande av någon som somnat eller slocknat och sexuella trakasserier.

Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld kan exempelvis vara att förhindra en närstående eller partner från att använda egna pengar, inte låta en person inneha pengar, att begränsa och kontrollera någons ekonomiska beslutsfattande eller helt lämna personen utanför det, att hindra en person från att arbeta och att olovligt använda personens egendom eller pengar. Ekonomiskt våld kan också vara att tvinga någon att ta en skuld eller kredit. Detta kan fortsätta också efter en separation, om den som använder våld inte exempelvis går med på att betala barnens underhåll. Läs mer om ekonomiskt våld.

Instrumentellt våld
Psykiskt våld som innebär överlagd skadegörelse riktad mot en persons närstående eller egendom för att uppnå en viss målsättning. Instrumentellt våld kan till exempel handla om att förstöra en annan persons egendom eller skada dennes husdjur för att exempelvis få målet för gärningen att lida, kontrollera någon verksamhet eller minska någons verksamhetsmöjligheter.

Digitalt våld

Digitalt våld avser fenomenet där någon trakasseras, kontrolleras, övervakas eller spåras med hjälp av teknik. Tekniken som används kan till exempel vara smartphones, datorer, sociala medieplattformar och snabbmeddelandetjänster, e-post, lokaliseringsenheter eller internetuppkopplad hemelektronik. Våld kan också förekomma i ett försök att begränsa en annan persons användning av teknik. Digitalt våld yttrar sig ofta som en form av våld i nära relationer, där offret är en partner, ex-partner eller annan familjemedlem.

Kemiskt våld

Våld för att avsiktligen skada en persons fysiska eller psykiska välfärd med läkemedel, rusmedel, kemikalier, lösningsmedel eller motsvarande medel.

Religiöst våld

Religiöst våld är fysiskt eller psykiskt våld som hänför sig till religion. Religiöst våld kan i ett parförhållande ta sig uttryck i att man förlöjligar, föraktar eller rentav förnekar religiösa behov. Det kan också vara att en person tvingas att följa religiösa normer och regler. Våld i anslutning till heder är en form av religiöst våld och i det kan ingå drag av familje- eller närståendevåld. I hedersvåld ingår att offret kontrolleras och begränsas på olika sätt. Våld i anslutning till heder är exempelvis kontroll, dvs. att offret utsätts för begränsning, isolering, hot och tvång.

Kulturellt våld

Våld där kulturbunden skadlig praxis avsiktligen kränker eller begränsar en persons eller persongrupps självbestämmanderätt eller integritet. Kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap och uteslutning ur en sammanslutning är exempel på kulturellt våld.

Hedersrelaterat våld

Kulturellt våld som innebär psykisk påtryckning eller fysiska maktmedel mot en person eller persongrupp i en situation där personen eller persongruppen misstänks ha kränkt moraluppfattningarna hos en viss grupp.

Förföljelse

Våld under parförhållandet kan efter en separation omvandlas till förföljelse. Förföljelsen upprepar sig, det sker icke önskvärda kontakter, personen förföljs, iakttas och hotas, vilket leder till att personen känner rädsla och ångest. Det förföljande beteendet kan vara småskaliga hotande antydningar, skoningslöst svartmålande eller så kan det också tillspetsas i gärningar med fysiskt våld. Tekniska applikationer såsom sociala medier ingår numera alltid på något sätt i förföljandet. Förföljandet är ett brott och förövaren kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Hot om våld

Att hota, skrämma eller utsätta en person för hotfull utpressning.

 

Utsättande för våld

En situation där en person eller persongrupp måste leva i en våldsam miljö eller uppleva rädsla för eller följder av våld i sina nära relationer. Begreppet används typiskt i situationer där minderåriga måste bevittna våld mellan närstående vuxna eller leva i en hotande atmosfär.

Försummelse

Våld där en person eller persongrupp inte ges vård, hjälp eller omsorg eller deras andra basbehov inte uppfylls i situationer där personen eller persongruppen är beroende av det.

(Källa: THL - Turvakotien kansalliset laatusuositukset 5/2019, THL - Ordlista över våldsbegrepp 13/2021, Hakkarainen, L. Digitalt våld i och efter relationer, www.nettiturvakoti.fi)

Turvakodin esteettömyys
Kriisipuhelin

Våldscirkeln

Cirkeln av våld i nära relationer upprepar sig ofta som bilden visar.

Våldscirkeln 1.jpg

Spänningen ökar

I en trygg relation har människor möjlighet att lösa meningsskiljaktigheter, men en våldsam relation kan präglas av t.ex. skrik, förnedring, kastande av föremål eller hot. Spänningen växer och situationen känns skrämmande för den som upplever våldet. Genom sitt eget agerande försöker offret hålla förövaren lugn och förhindra att våldet ökar.

Explosion/våldssituation

Spänningen utmynnar i våld. Ofta kan den triggande orsaken vara något sekundärt. I samband med våldet kan det också förekomma användning av berusningsmedel, med vilket förövaren rättfärdigar sitt beteende.

Ånger och ursäkt

Förövaren skäms över sitt våldsamma beteende och kan börja dra sig tillbaka. Å andra sidan kan förövaren skylla på offret för våldet och försöka rättfärdiga sina handlingar för sig själv och andra. Förövaren ber senare om ursäkt, ber den som blev utsatt att komma tillbaka och försäkrar att våldet inte kommer att upprepas. Förövaren kan försöka gottgöra sina handlingar t.ex. genom att köpa presenter, uppmuntra offret att göra trevliga saker eller ge annan positiv uppmärksamhet. Offret är ofta chockad över våldet som har ägt rum och upplever motstridiga känslor.

"Smekmånad"

Läget är lugnt och båda parter vill tro på en bättre framtid. Båda upplever kärlek och ömsesidigt beroende. De kan uppträda som om inga våldshandlingar förekommit eller så tonas dessa ner. Sådana "bättre stunder" skapar hopp och tro på en förändring och gör att man håller fast vid en våldsam relation. Men ofta, när våldscykeln återkommer på nytt och på nytt, så minskar dessa så kallade goda stunder över tid och våldet ökar.

Tester och uppgifter

På Net skyddshems sidor hittar du olika tester och uppgifter relaterade till våld i nära relationer. Du kan testa t.ex. om det finns våld i din relation eller om du själv är våldsam. Kolla in testen och uppgifterna (på finska) här.

Skyddshemmet är öppet dygnet runt, året om.

bottom of page